Alice mamma är uppväxt på sagor, men hon själv på motorvägen. De är otursförföljda och lever som nomader. Bor hos vänner tills det blir alldeles uppenbart att de inte är välkomna där längre.
De gör sig bräckliga, tillfälliga bon innan de drar vidare. De har helt enkelt inte lyxen att bli nostalgiska och ingen möjlighet att stanna upp.
Inte förrän det år Alice fyller sjutton och hennes mormor, den mytomspunna författaren, dör…
Det här var en sagolikt inspirerande läsupplevelse. Boken var späckad med mästerliga metaforer och hade ett färgrikt och poetiskt bildspråk.
Stundvis både grov och blodig med inslag av krypande skräckupplevelser likt håriga spindlar på ryggen.